Usch, nu är jag verkligen nervös. Hela kroppen är på helspänn, jag gråter och vet inte riktigt vad jag ska ta vägen.
Det blir inte bättre av att jag har en rejäl förkylning.
Jag åkte hem från jobbet så tidigt jag kunde. Gubben var inte hemma och jag kände att jag behövde skingra tankarna. Jag satte på filmen Notting Hill. Åhhh, den är sååå bra och sååå romantisk. Så länge den pågick var allt frid och fröjd men efter slutscenen (hon ligger i hugh grants knä på en parkbänk med en tjock mage) så kom tårarna. Det bara rann och jag kunde inte sluta...
Jag vet inte hur jag ska klara av detta! Vet ju inte ens vad som väntar mig imorgon.
2 kommentarer:
Det jag har lärt mig så här långt är just att vi oftast är mycket starkare än vad vi tror. Att vi klarar av det mesta, även om det känns skit ibland. Det kommer att gå fint imorgon. Ni kommer att få hjälp nu och det är positivt! Jag håller tummarna för att ni snart får sätta igång!
Kan inte heller se magscenen i Nottinghill utan att gråta. (Eller någon magscen i vilken film som helst, haha). Inte alltid av sorg, utan också för att det är så vackert.
Det kommer gå bra imorgon. Oavsett hur det går. Att bara få ett besked, få ett datum att se fram emot kommer göra det lättare.
Lycka till!
Skicka en kommentar