lördag 28 juli 2012

16+3 Första sparkarna

Veckorna går framåt och vi njuter av sommarlov.
Här hemma tar vi det lugnt och jag väntar med spänning på att magen ska bli större!
De senaste dagarna tror jag mig ha känt lite fladder i magen. Magen knorrar och bubblar för det mesta men det här kändes annorlunda. Som små pickanden och när jag upptäcker det så försvinner det.

Den 16 juli var vi hos barnmorskan. Allting såg bra ut och mitt hjärnvärde låg på 108. Det är bara att fortsätta att knapra Niferex. När vi skulle lyssna på hjärtat var det svårt för knodden sparkade så mycket och flyttade sig runt. Det vi kunde höra var "pulseringen" från moderkakan. Ganska fräckt det också! Maskinen mätte hjärtslagen till 164. Hoppas att få höra det ordentligt nästa gång.

Har börjat ta magbilder nu, lite senare än förra gången...

söndag 8 juli 2012

13+3 Nu var det ett tag sedan

Oj, vad tiden har flugit iväg! Här står jag nu, gravid i vecka 14.
Det känns helt underbart att ha kommit förbi de första kritiska veckorna men det har inte varit helt smärtfritt.

Jag och min lilla familj kom hem från vår semester i Italien i torsdags. Vi har såklart haft det jättebra på många sätt men samtidigt har oron för livet i magen varit stor.
Efter fyra dagar i Rom fick jag kraftiga magsmärtor. Jag fick fullständig panik och var helt säker på att jag hade fått ett missfall. Smärtan blev värre och värre och efter att ha genomlidit en helvetisk natt bestämde vi oss för att åka in till sjukhuset.
Jag började förbereda mig på att få ett negativt besked och det var riktigt tufft. Väl på sjukhuset gick allt väldigt fort. Inom 20 minuter fick jag träffa en läkare. Gubben fick inte vara med (så fungerar det visst i Italien) och jag tänkte att hur ska jag klara detta själv.
Läkaren pratade med mig en lång stund innan undersökningen och jag försökte så gott jag kunde på engelska förklara hur jag mådde. Han tyckte att det lät som att magen påverkats av att vi promenerat mycket och att jag börjat äta mer mat igen (efter mitt illamående).
Väl upp i gynstolen (fast det var ingen gynstol precis, mer en lite brits där jag fick ligga med särade ben) gjorde han ett VUL och då såg jag nästan direkt att hjärtat slog. Jag började att gråta av lättnad, så underbart att se!

Han kände och tryckte en del på magen och sa att jag behöver gå på toaletten oftare. Då berättade jag att magen inte var riktigt i fas men att jag inte trodde det hade med smärtan att göra. Antagligen var det det som var problemet men det får jag nog aldrig veta riktigt säkert.

Vi åkte en trappa upp för att göra ett till VUL med en bättre maskin. Där kollade de moderkaka, hjärta etc och allt såg perfekt ut. Han sa att graviditeten har ingenting med mina smärtor att göra.
Vi åkte från sjukhuset lättade och smärtan blev lättare att hantera.

Några dagar flöt på och vi började att känna oss mer och mer avslappnade. Då började det att komma prickar på Olle - vi insåg ganska snabbt att det var vattkoppor. De sista två dagarna oroade vi oss mycket för om vi skulle få flyga med planet hem. Vissa flygbolag stoppar visst barn med  vattkoppor pga smittorisk.
Som tur var kom vi hem och det har nog aldrig varit så skönt att komma hem.

Det lär dröja ett tag innan vi åker utomlands igen även om vi upplevde mycket roligt också!

lördag 16 juni 2012

10+3 En arbetsdag kvar

Skolavslutningen är nu avklarad och det känns så skönt.
Känner mig så lättad i kroppen och allting känns ännu bättre av att alla var så nöjda med hur det blev, både elever, lärare och föräldrar. Det var min första skolavslutning på den skolan jag arbetar på nu.

En förälder kom fram och sa att det var den bästa avslutningen hon varit på och att alla klasser sjöng bra och hördes och det syntes att jag fått med mig barnen. Jag började nästan gråta så rörd blev jag!

Fick springa ut mitt i rektorns tal och gå på toaletten men illamåendet höll sig borta hela avslutningen.

I dag har jag kunnat titta i en mattidning utan att få kväljningar så förhoppningsvis kanske det kommer att bli bättre snart.. Hoppas hoppas!!

onsdag 13 juni 2012

10+0 Skolavslutning och ny vecka, härligt!

I morgon är det skolavslutning. Den tuffaste dagen för alla musiklärare.
De senaste dagarna har varit väldigt intensiva då vi har riggat i gymnastiksalen och övat med alla klasser.
Känns lite nervöst eftersom det är första gången som jag är ansvarig för avslutningen på den här skolan.
Illamåendet styr mig och jag kräks nästan varje dag.
Varm mat går nästa inte alls men i kväll har jag fått i mig några matskedar potatismos och en skiva salami.
I morse var jag riktigt eländig och ville bara stanna kvar på toaletten och skita i jobbet men på något sätt tog jag mig dit.

Samtidigt är jag så lycklig över att jag och gubben har tagit oss framåt i graviditeten, 10 fulla veckor!
I dag går vi in i vecka 11! Helt underbart!

Byxorna börjar att kännas obekväma ju längre fram på dagen man kommer men på morgonen är jag pinnsmal. Kanske man ska våga sig på att ta någon magbild snart, har inte bestämt mig ännu!

Snart är det sommarlov i 8 veckor!!!!!!!!

fredag 8 juni 2012

9+2 Två arbetsdagar avklarade

Känner mig så glad för att jag fixat att arbeta.
Illamåendet har förföljt mig men hållit sig på en hyfsat lagom nivå.
Vi har övat musikalen CATS med år 9 i dagarna två. Väldigt intensivt men så kul!
De här två dagarna har bara svischat iväg jämfört med veckan jag var hemma som var evighetslång.

Har sett flera elever på skolan med femte sjukan så det har verkligen spridit sig. Skönt att inte behöva oroa sig för att få sjukdomen. Nästa torsdag är det skolavslutning, så det är inte många dagar kvar nu!!

Kräktes för en stund sen och det fanns inget att kräkas upp. Det ville aldrig sluta. Det var som om kroppen trodde att några kväljningar till så kommer nog något. Hade jätteont i magen efteråt och gubben fick trösta.
Har fått i mig en rostmacka med Nutella. Jag som inte ens tycker att Nutella är gott...

Nu ska jag krypa ner bredvid lille Olle som sover i vår säng.
I morgon ska vi sjösätta båten!

onsdag 6 juni 2012

9+0 Första ridturen på många veckor

I dag har jag varit ute på en ridtur. Härligt att vara upp på ryggen igen men jag kände mig inte så bekväm som vanligt. Mysla var väldigt gosig och borrade in sin mule i min kind. Hon stod sen stilla så en lång stund.
Hon var väldigt snäll på turen men kände nog att jag var lite spänd i kroppen.

När jag kom hem och hade duschat fick jag jätteont i magen och låg och var ledsen en lång stund. Blir så himla rädd så fort jag känner värk. Tänkte att nu får jag missfall bara för att jag har ridit.
Jag vet egentligen att det inte ska påverka om jag inte ramlar av men gubben gillar det inte.
Han tycker nästan inte jag ska rida om det kommer att kännas så här efteråt.

Har bestämt mig för att ta en längre promenad i helgen och känna efter hur det känns då. Kanske var det bara träningsvärk efter att ha varit väldigt stilla i nästan en vecka. Känns det samma då kommer jag att rida igen!

Har fått reda på svaren på blodprovet och jag har haft femte sjukan vilket betyder att jag inte kan bli smittad. Så i morgon blir det jobb igen! Hoppas att illamåendet håller sig på en lagom nivå..

tisdag 5 juni 2012

8+6 Uttråkad

Sov till halv 10 idag, så skönt.
Var uppe en sväng när gubben och Olle åkte och sen kröp jag ner i sängen.
Morgonen är verkligen den bästa tiden på dygnet, då känner jag inte av illamåendet alls.
Jag vet att jag borde ta mig för att göra saker här hemma men det är så grymt svårt.
Har ingen motivation alls. Just nu känns varje toabesök jobbigt igen och jag funderar mycket på hur jag ska klara av att jobba på torsdag om det nu blir så.

På ett sätt vill jag verkligen tillbaks till jobbet, tror att jag egentligen skulle må mycket bättre av det. Samtidigt så vet jag inte vad jag ska få krafterna ifrån när jag tycker att det är jobbigt att bara plocka ur diskmaskinen.

Vi får väl se hur det blir. I eftermiddag eller torsdag morgon får jag förhoppningsvis svar på blodprovet.
Är jag immun eller inte... det är frågan....

I morgon är jag nio fulla veckor och går då in i den tionde veckan. Det går framåt, fast väldigt långsamt...

måndag 4 juni 2012

8+5 En dag i taget

Börjar min andra vecka hemma i väntan på blodprovet.
Är jag immun mot femte sjukan går jag tillbaka till jobbet på torsdag.
Problemet är bara att jag har ingen aning om vad jag ska få de krafterna ifrån.
Är så trött i kroppen av att inte få i mig så mycket mat och bara att duscha gör mig helt slut.
Får ibland panikkänslor på kvällen då illamåendet blossar upp som mest. Vet inte var jag ska ta vägen då.

Jag var så glad igår kväll när jag lyckats få i mig en drickyoghurt men när jag borstade tänderna så kom allting upp. Jag hatar att kräkas...

Jag tar en dag i taget och hoppas till gudarna att illamåendet släpper snart..

torsdag 31 maj 2012

8+1 Försöker att jobba lite hemifrån

Sitter och rättar elevarbeten och skriver omdömen, sådär kul men det är skönt att få det gjort.
Har i dag äntligen fått tag på min rektor och pratat med henne. Hon var väldigt förstående till att jag var hemma, vilket kändes skönt. Jag sa till henne att det känns fel att vara sjukanmäld och bara få 80% av lönen när jag inte är sjuk. Egentligen borde jag få vara hemma med lön, detta är ju ett problem på arbetsplatsen och inte ett problem med mig.
Hon skulle kolla upp detta lite mer och höra av sig till mig.

Ska ha ett par lektioner hemma idag men 2 utav dem går inte på skolan och den tredje går på högstadiet.
Kommer nog ändå känna att jag vill hålla avståndet till dem.
Ingenting får gå fel.

Känns konstigt att ha Olle på förskolan när jag är hemma men eftersom jag är halvdäckad av illamåendet är det nog bättre för honom att vara där. Ska gå upp och hämta honom om en liten stund.

onsdag 30 maj 2012

5:e sjukan på jobbet

I måndags fick jag på konferansen på skolan veta att 5:e sjukan går på skolan.
Det är flera elever som insjuknat med förkylningssymptom och utslag. En helt ofarlig sjukdom egentligen men inte så bra att bli smittad om man är gravid. Då kan sjukdomen går över till fostret och leda till fosterskador och missfall.
Kollegan sa lite skämtsamt att det är bara  är illa för de som är gravida. Stackars jag satt stel som en pinne på stolen tills hon pratat klart. Nästan ingen på jobbet vet ju om min graviditet. Försökte få tag på MVC på eftermiddagen men det är bara telefontid mellan 11-12.

I går fick jag kontakt med MVC och de var väldigt förstående. De ringde bort till vårdcentralen så jag fick komma dit och ta ett blodprov. Skulle det visa sig att jag själv har haft 5:e sjukan någon gång är jag immun precis som alla barnsjukdomar men är jag inte det lär det inte bli något mer jobb denna terminen..

Allt känns jobbigt just nu och jag kommer inte få svar förrän nästa torsdag. Som musiklärare är detta den mest stressade perioden på hela året och nu vet jag inte hur jag ska få ihop skolavslutningen...
Mycket tankar far i huvudet men det är bara att ta en dag i taget och hoppas att jag INTE blivit smittad...

Illamåendet upptar mycket av min tid och jag försöker att äta lite varje timme. Än så länge har jag inte kräkts idag! Yipee, hoppas att det fortsätter så!

måndag 28 maj 2012

Svårt att arbeta

Sitter på jobbet nu. Det är riktigt svårt att arbeta. Jag mår konstant illa hela tiden samtidigt som jag är hungrig hela tiden. Ingen rolig kobination.
Jag har ångest varje morgon för att jag inte vet hur jag ska fixa dagen.
Det enda jag kan få i mig utan massa kväljningar till följd är välling.
Känner att kroppen börjar bli trött och långsam på något vis. Jag behöver mat..
De tre veckorna som är kvar innan sommarlovet innefattar 2 musikaler och en skolavslutning och jag har ansvar för allt. Ge mig styrka, för jag har ingen aning om hur jag ska klara detta.

Pratade med en kollega som vet och hon sa att stanna hemma någon dag ibland om det känns för mycket och jag börjar att fundera på det. Samtidigt behöver eleverna sina lektioner för att hinna lära sig låtarna de ska sjunga på skolavslutningen.

Vill ha sommarlov nu!!!!!

fredag 25 maj 2012

Ett litet hjärta

I går fick vi se det lilla hjärtat som tickade och slog, helt underbart!

Vi känner oss glada och lyckliga!!! Nu ser vi verkligen fram emot ett härligt pingstbröllop i morgon, då våra bästa vänner gifter sig!

Berättar mer efter helgen.

onsdag 23 maj 2012

I morgon är det dags för VUL

I morgon gäller det, vill sååååå gärna se ett tickande hjärta!!!
Klockan 15 ska vi vara på Carlanderska.
Det blir en nervös arbetsdag innan det är dags att bege sig till Göteborg.

Denna veckans arbetsdagar har varit riktigt jobbiga då illamåendet inte håller sig undan.
Jag mår som bäst mellan 9.30-11.00 men innan och efter är det inte kul.
Kollegorna tycker att jag verkar trött och det säger jag att jag är, utan att behöva ljuga ett dugg.

Magen börjar att bete sig som den gjorde med Olle. Svullen på kvällen (ser ut som jag gjorde typ v.17) och pinnsmal på morgonen.

Hoppas hoppas, i morgon gäller det!

söndag 20 maj 2012

Förbereder mig på ännu en arbetsvecka

Försöker mentalt ställa in mig på en ny arbetsvecka.
Är orolig för hur jag ska klara av mina lektioner och ha illamåendet där.
Hoppas att ungarna är snälla denna vecka, det ska ju bli varmt och gott hela veckan och det gör förhoppningsvis humöret på topp hos dem.

Om fyra dagar UL. Vi börjar att räkna ner...

lördag 19 maj 2012

Hungrig och illamående samtidigt-ingen kul combo..

Konstigt, inga blogginlägg sen i torsdag. I mitt huvud så har jag skrivit flera stycken men uppenbarligen inte i verkligheten.
Det har varit och är en skön långhelg. Jag har förberett mycket inför min bästa kompis bröllop som äger rum nästa helg, då jag dessutom är tärna! Förutom det har jag varit väldigt illamående och det har varit svårt att äta. I går köpte jag hem fullkornsvälling och har i huvudsak levt på det dem senaste dagarna.

Även om jag njuter så får jag lite panik när man aldrig kommer ifrån det, förutom i sömnen och det är så skönt. Det konstiga är att samtidigt som kväljningarna sitter i halsen så är jag vrålhungrig och jag vill verkligen äta. När man har "vanlig" magsjuka känner man ju ingen hunger men det gör jag nu.

Längtar med skräckblandad förtjusning till torsdagen ultraljud.
Hoppas att vi får se den där lilla pricken som slår. Jag vill, jag vill, jag vill!!!!

onsdag 16 maj 2012

Långledigt+illamående

Det är så skönt att veta att man är ledig resten av veckan.
Jag och Olle har haft en lugn dag hemma. Han har nog inte tyckt att mamma varit så oroligt.
Illamåendet har hängt i sen i morse men har nu lättat lite.
På ett sätt njuter jag av symptomen men på ett annat sätt inte..

Vill bara dra fram tiden en vecka för då hade det varit dags för ultraljud i morgon.
Åh, nu måste vi vänta en vecka till.

måndag 14 maj 2012

En arbetsdag kvar och sen vila

Sova är nog det skönaste som finns, tror jag...
Olle vill gärna ha både mamma och pappa bredvid sig när han ska sova (någon fas han går igenom just nu) vilket gör att jag somnar som en stock varje kväll när vi nattar honom. Lite svårt bara att ta sig upp när klockan är över 20 och han har somnat.

Dags för en macka och sen sängen igen...Zzzzzzz

söndag 13 maj 2012

Illamåendet har slagit till

Nu har illamåendet slagit till med besked. Har känt av det lite från och till de senaste två dagarna men idag känner jag av det hela tiden. Har inget minne av att jag gjorde det med Olle, då var det mest på kvällen.

Äta är inget kul, kanske dags att köpa hem välling. Drack massor av det förra gången. Det mättar bra också!

Nästa vecka blir det bara 2 arbetsdagar. Så himla skönt.

Nu är det dags att resa sig upp ur sängen och göra en dans till "Save the world". Det är femmornas låt till skolavslutningen.

fredag 11 maj 2012

Hemutredningen avstyrd

Idag har gubben pratade med vår adoptionsutredare eller rättare sagt försökt få tag i henne.
Efter flera misslyckade försök mailade han henne istället.

Hur det än går med graviditeten så kommer det inte bli någon utredning förrän i höst.
Känns skönt att vi har kontaktat dem, varje dag som går är ett steg framåt.

Har varit nojjig idag med. Haft sjukt mycket på jobbet dessutom så det var så skönt att komma hem.
Gubben tog Olle en stund så att jag fick sova.

För en stund sen åt vi räkor och nu mår jag riktig illa. Kunde knappt äta några och jag som älskar räkor.
Härliga graviditetssymptom, ge mig mer!!!!

torsdag 10 maj 2012

Ultraljudstid

Igår pratade jag med Carlanderska. Jag fick ringa upp dem. De hade skrivit in att jag skulle kontakta min distriktsläkare men det har jag aldrig haft någon. De bad om ursäkt för detta och kunde inte svara på varför det blivit så.

Kändes så jäkla göt att få säga att jag var gravid. Hon gav mig en tid för VUL den 24 maj. Det kommer att bli två lååånnnga veckor innan det är dags. Hon sa att på VUL:et kommer vi att få papper som vi ska lämna på MVC. Jag svarade då att det kan vi ju göra OM allt ser bra ut. Men så kan du väl inte tänka, sa hon då.
Jo, sa jag, jag kan ju inte ta för givet att det ska gå, då blir jag bara sjukt besviken om det inte syns något hjärta på skärmen. Hon sa då att man får känna hur man vill men det är viktigt att jag känner mig glad över graviditeten.

Så från och med nu så ska jag försöka att vara positiv och tro på detta, även om det är svårt..

En dag kvar på musikveckan sen är det helg!!!!!

tisdag 8 maj 2012

Lugnare idag

Känner mig lugnare idag. Har haft telefonen redo hela dagen ifall de skulle ringa från Carlanderska men de har dem inte gjort. Lite konstigt. Kanske har jag tagit fel på dag och så är det imorgon.
Har jag inget hört imorgon ringer jag dem. Vill verkligen få en tid till VUL så att vi har något att räkna ner till.

Inga mera bruna flytningar har setts till sen i fredags så när det gäller det är jag just nu lugn.
Molvärken kommer och går och brösten har börjat ömma lite.

Hoppet finns fortfarande kvar!!

måndag 7 maj 2012

Så trött

Efter en lång arbetsdag är jag sååå trött.
Somnade i uterummet när jag kom hem och somnade när jag nattade Olle.
Vet bara inte om det beror på graviditet eller arbetsbördan.

Har ändå funkat bra att jobba fast jag har känt av molvärk hela dagen.

I morgon ska de ringa från Carlanderska. Tänk vad härligt att få kunna ge ett glatt besked.
Det gör nog deras statistik glad i alla fall...

söndag 6 maj 2012

Försöker att göra mig redo för en tuff arbetsvecka

Vecka som kommer blir nog den tuffaste på hela terminen.
Det är musikvecka på skolan och jag är huvudansvarig.
Konserter, workshops, talangjakt - allt på en vecka.
Jättekul men samtidigt jättejobbigt.

Jag är skitskraj för att börja blöda på jobbet. Gubben säger att jag måste försöka släppa det där nu och leva som vanligt men det är banne mig inte lätt. Jag ska verkligen försöka att koppla bort det.

Inte så många symptom ännu vilket oroar mig. Doch är det ju ganska tidigt ännu.
Känner mig trött, lite halsbränna och lite molvärk som kommer och går.
Jag vill bli öm i brösten som jag blev med Olle men inte...

Snälla pyret, stanna kvar där inne!!

lördag 5 maj 2012

Fortfarande gravid

Efter en jobbig natt med orolig sömn, fick jag gubben att åka 1.5 mil för att köpa graviditetstest.
Var beredd på ett negativt resultat, detta var vad jag fick se:


Starkare plus kan man nog inte få så då är jag väl gravid ändå..?
Just nu i alla fall..

fredag 4 maj 2012

Inget kul

Tror inte alls på detta nu. Bruna flytningar på pappret, precis som varje månad innan mensen...

Nu till ni, kära vänner som jag fått veta fortfarande läser min gamla blogg.
Tack för gratulationerna men eftersom ni följt oss så tar ni nog inte ut något i förskott precis som vi inte gör.
Jag vill att ni även tänker på att man ofta har större behov av att skriva av sig när man inte mår så bra. Detta betyder inte att jag är ett vrak som mår dåligt hela tiden.
Såklart vi kommer att bli besvikna om detta försöket inte blir något samtidigt är det något vi har varit förberedda på.

Några dagars sorg ska vi ha och sen är det adoption som gäller!

Kram på er alla!

torsdag 3 maj 2012

Fortfarande overkligt

Det känns så konstigt allting. Jag kan liksom inte vara glad. Det känns inte som om att det är på riktigt.
Man kan såklart inte låta bli att läsa på forum om ditten och datten. Då läste jag såklart att många missfall startar innan man ens vet att man var gravid. Då tänker min lilla hjärna att missfallet snart är här. Att mensen kommer att komma när som helst.

Det har varit riktigt jobbigt att arbeta idag och varje toalettbesök en plåga.
Bara jag inte börjar blöda i morgon på jobbet så är det bra.
Sen har jag helgen på mig!

Som ni kan läsa, tror inte riktigt på detta.
Varför skulle det fungera igen, vi har väl haft vår tur..?

onsdag 2 maj 2012

GRAVID

Tror inte att det är sant men testet visar något annat.
Ett fint och tydligt plus fanns på stickan kl 3 i natt.
Känns overkligt och det är svårt att ta till sig det.

Trodde aldrig att jag skulle få se ett plus på en sticka någon mer gång.

Värken kommer och går fortfarande och jag får för mig att mensen har kommit hela tiden.

Visst är jag glad, självklart, men mest lättad!

Låt den gro fast riktigt ordentligt nu!!!

tisdag 1 maj 2012

FET nr 3 - Ruvardag 8 - Nu är värken på väg...

Just nu känns det inte så ljust... har legat framför tv:n en timme ungefär och under den tiden har värken kommit och gått. Känns i kroppen som om att mensen är på gång.

Skönt att jag är föräldraledig imorgon, hade inte känts så kul att jobba.
Försöker tänka adoption, adoption, adoption men hjärnan tänker bara gravid, gravid, gravid....

Går det inte nu så får det vara.. är så trött på denna ångest (som jag visserligen känt av först idag men som är så plågsam).

God natt

måndag 30 april 2012

FET nr 3 Ruvardag 7 - Känner absolut ingenting

En vecka har snart gått sen insättningen och jag känner absolut ingenting.
Försöker att leva på som vanligt och inte grubbla för mycket och det går faktiskt bra.
Blir det som förra blastocystodlingen så kommer värken ordentligt i morgon och blödningen på onsdag.

I fredags hade jag lite blodiga flytningar men blev inte så orolig för mensen borde inte kunna komma fyra dagar efter insättning. Efter det har det inte kommit något mer.

Sista chansen nu... snälla....låt det gå....

tisdag 24 april 2012

FET nr 3 Ruvardag 1

Då var man ruvare igen!
Idag tinades vår lilla blasotyst på Carlanderska och klarade upptiningen.
Jag trodde inte att det skulle bli någon insättning, är allmänt skeptisk just nu..

Blastocysten såg jättefin ut och embryologen visade oss hur vi kunde se att den var på väg att "kläckas". Det är bra att det syns tydligt, det tyder på att kläckningen är på gång och att den vill fästa i livmodersslemhinnen. Hoppas att den bara gör det nu, hur svårt kan det vara...

Hoppet finns fast det är väldigt väldigt litet..

Testdag bli 8 maj!

fredag 6 april 2012

Bloggtorka

Har haft en riktig bloggtorka de senaste dagarna. Har följt er andra som vanligt men inte känt för att skriva alls.
Här händer det inte så mycket förutom att mensen var sen en vecka och fick igång förhoppningar trots negativt graviditetstest. I förrgår kom mensen med hemsk smärta.
På Carlanderska sa dem att det visst kan vara så här månaden efter en IVF. Antagligen har jag inte ens haft ägglossning och då kan blödningen försenas.

Har pratat med kommunen och skjutit upp medgivandeutredningen en månad. Vi hade svårt att få ihop alla förmiddagstider vi fått. Så nu blir det nya tider enbart på eftermiddagar i maj månad.
Har även pratat med BFA och de sa att det antagligen inte hade skickats några papper till ett adoptionsland under sommaren även om utredningen hade blivit klar i juni. Nu kommer inte vårt ärende komma upp i nämnden förrän augusti men det känns okej.

På söndag åker vi på semester till Nice!!!!!
Ska bli så skönt att komma hemifrån i några dagar.

PUSS I PÅSK

måndag 19 mars 2012

Tid för medgivandeutredning

I dag kom ett brev med posten med alla tider inför medgivandeutredningen.
Det kommer att bli fem besök plus ett hembesök. Första träffen är den 16 april.
Det stod även att det ibland blir fler träffar men det kommer vi i så fall bestämma efterhand.
Nu närmar det sig. Känns ändå skönt att det är några veckor kvar så man kan landa i det.

Det jobbiga är att nästan alla tider är på förmiddagen, då man såklart är på jobbet.
Det kostsamma börjar redan nu kan man säga.
Tyvärr måste vi ringa och ändra två tider som verkligen inte går. Hoppas att det går att lösa!

Olle plutten är sjuk. Han har haft 40 graders feber och hosta hela helgen. I kväll har han även börjat få utslag på kroppen. Jag misstänker att det är scharlakansfeber. Det går nämligen på hans förskola.
Vi får väl se hur han mår i morgon annars kanske det blir ett besök till farbror doktorn..

fredag 16 mars 2012

Sköna helg

Det är så underbart på fredagkvällar när man vet att man ska ha en lugn och skön helg framför sig.
Gubben har lagat mat, vi har ätit och jag och Olle har dansat till schlagerlåtar. Underbart!

I dag berättade jag för en av elevassistenterna om att vi skulle adoptera. Hon blev så berörd och hon sa att hon rös i hela kroppen. Hon tyckte att det var så fantastiskt att vi ville göra det.
Hon ställde den (nästan) obligatoriska frågan: - Varför? Och jag svarade då för att vi hade det svårt när vi skulle få Olle och att vi alltid har drömt om att adoptera. Hon log då till svar och sa - Jag förstår.

Det känns så skönt att vara öppen med det. Vi väntar barn men på ett helt nytt sätt. Ett sätt som inte så många får vara med om och som garanterat kommer vara en helt fantastisk upplevelse!
Önskar bara att det inte behöver ta så lång tid.



Vår fina Olle innan han varit hos frisören.

onsdag 14 mars 2012

Från tärnklänning till sex....hur gick det till?

I dag har jag varit föräldraledig och spenderat största delen av dagen i gbg för att leta efter en tärnklänning.
Min allra bästa vän gifter sig på pingstafton och jag har fått den stora äran att vara tärna.
På NK fann vi den och den är hur fin som helst, och dyr men det får jag leva med..

Min vän är verkligen den bästa man kan ha. Hon har funnits vid min sida under hela IVF svängen och även innan det gick så långt. Tänk vad många år det har pågått nu egentligen, denna barnverkstad.
Vad har det normala sexlivet tagit vägen egentligen, det undrar jag..??

Även om vi vet att våra chanser att lyckas på naturlig väg är minimaliska så finns tanken där.
Nu är det mitt i månaden, då måste vi ju ändå försöka eller...
Så har man då sex även om man kanske i det tillfället inte alls är särskilt sugen men tänk om....kanske har jag ägglossning just nu ... kanske kan det gå..... det har ju faktiskt gått en gång...
Jag bli tokig på det ibland. Kan man inte bara släppa det och gå tillbaka till hur det var innan. Frågan är om det är möjligt?????

Vad tror ni???? Det kan ju inte bara vara vi som har det så här......eller.....

tisdag 13 mars 2012

Hästförsäljning

Mitt i alla funderingar kring adoption och IVF är det dags för mig att dra igång försäljningen av min älskade islänning Mysla. Bestämde mig i slutet av förra året för att sälja men sånt här tar tid både emotionellt och praktiskt. Det har varit ganska dött på försäljningsfronten under vintern men med värmen dyker förhoppningvis köparna upp.

På söndag ska jag maila Myslas tidigare tränare som ska hjälpa mig med försäljningen.
Jag måste ta bilder och försöka skriva ihop en annons. Sen ska man dessutom tänka på pris.
Känner att det viktigaste är att hon kommer till en bra ägare som vill satsa på henne och kanske ta föl.
Priset känns just nu mindre viktigt men det hade känts skönt om man kunde få tillbaka det man köpte henne för.



I måndags postade vi papper om medgivandeutredning till kommunen. Det ska bli intressant att se när dem hör av sig. De skulle göra det i god tid lovade vår utredare! Hoppas på det!


lördag 10 mars 2012

Sammanfattning av bloggen



Sammanfattning av bloggen

fredag 9 mars 2012

2 viktiga telefonsamtal

I går ringde vår läkare från Carlanderska. Tanken var att jag och gubben skulle ta samtalet tillsammans med högtalartelefonen men han hann inte hem från jobbet. Jag fick sätta Olle vi bordet med lite kakor och sen var det bara att försöka koncentrera sig på samtalet.

Man märkte en frustation hos läkaren, hon var så himla mänsklig (det brukar ofta inte läkare vara). Hon trodde verkligen att det skulle gå denna gång. Allting såg så himla fint ut och embryologen hade sagt att det verkligen var en superfin blastocyst. Hon sa att de känner en frustration för att de inte kan hjälpa oss, som om att de inte arbetar tillräckligt för vår skull. Vad skulle jag svara på det?
Jag sa att allt känns väldigt tråkigt och att vi psykiskt inte orkar så mycket mer.
Jag bad henne svara på vad hon tror om framtiden. Ska vi ge upp och inrikta oss enbart på adoptionen eller är det värt att kämpa mer?

Hon var tyst i några (långa) sekunder och sedan sa hon att hon tror att det kommer att gå.
Då kände jag mig helt plötsligt ledsen. De senaste dagarna har jag bearbetat tanken att aldrig mer få bära på ett barn och hon fick ett litet hopp att återvända och det känns jobbigt. Jag vill vidare nu, orkar inte mera...
Samtidigt vill jag SÅÅÅ gärna bli gravid igen.

Vi pratade lite om embryot i frysen. Hon sa att det finns goda chanser för det. 9 av 10 blastocyster klarar av att tinas och statistiskt sätt lyckas flera frysförsök än färskförsök. (jag tror att detta endast gäller blastocyster)
Hon sa att vi kan köra när vi känner oss redo och vi har bestämt oss för att göra det nästa månad.

Mycket tankar rör sig i huvudet nu och jag kommer garanterat skriva mer om dem längre fram.

Pratade med kommunen i dag. Vi måste visst fylla i en ansökan för att starta medgivandeutredningen och skicka den till dem. Hon trodde att vi skulle kunna starta upp utredningen om 5-6 veckor.
Känns ganska bra för då vet vi hur det har gått med frysförsöket.

Nu tar jag helg!
Kram

onsdag 7 mars 2012

Föräldraledig idag

Har en skön dag hemma tillsammans med Olle.
Vi har varit och hälsat på min mormor som fyller 100 år om några månader. Det var längesen vi var där sist. Olle tyckte det var lite konstigt att hon inte pratade men han tog försiktigt hennes hand och hon lekte lite med honom genom att peta med fingret på hans mage.
Hon fick nämligen en stroke för några år sen och blev förlamad på hela högra sidan av kroppen. Detta gör att hon inte kan prata så mycket. Hon blev glad när vi kom och satt och log hela tiden.
Jag tog massa kort! Man vet ju aldrig hur länge man får ha henne kvar.

Från det ena till det andra.
Ringde kommunen i måndags och hons som har hand om medgivandeutredningen skulle återkomma på tisdag. I går hann jag inte ringa så jag ringde nu istället. Då sa telefonsvararen att hon är ute på tjänsteärende till fredag klockan 13.15. Tänk att det ska vara så svårt att få tag på någon. Ska försöka ringa när mina lektioner slutar på fredag 13.40. Hoppas att hon inte har hunnit sluta då...

Vill liksom komma igång nu. Senast jag pratade med henne för några månader sedan sa hon att det inte var någon kö för att starta. Hoppas att det fortfarande är så!

måndag 5 mars 2012

Tillbaka till vardagen

Har fungerat bra att arbeta idag trots väntan på att Carlanderska ska ringa.
På eftermiddagen kom samtalet och sorgen kom över mig för en stund.
På torsdag ska vi ha läkarsamtal över telefon med både mig och gubben.
Innan dess ska vi skriva ner alla frågor som vi har och ställa dem.

Min närmsta vän har tryckt på att jag ska ta upp att jag alltid haft sådana kraftiga menssmärtor och blödningar (vi pratar om allt som ni förstår). Har funderingar på något som heter endromitos (säkert felstavat) och om dte kan påverka våra resultat. Vet inte vad man skulle kunna göra åt det i så fall. Vad jag vet är lösningen IVF lösningen och det är ju det vi gör hela tiden men men. Hon skulle ta upp detta med läkaren innan vårt samtal.

På jobbet finns det en kollega som jag inte känner så mycket än men jag vet att hon gjort IVF och hon vet att vi gjort IVF. Vi pratade lite idag innan konferansen och hon berättade att dem efter ett par års uppehåll nog skulle köpa ett nytt trepack IVF. De har ett biologiskt barn men sen var det stopp. Vad jag förstått av andra kollegor mådde hon väldigt dåligt den perioden och ändå är hon nu redo att försöka igen.

Då började jag tänka ännu mer på oss. Kanske borde vi ge det en chans till? Hur ska man veta när det räcker, när man ska ge upp?

Mycket tankar i huvudet idag som ni märker..

söndag 4 mars 2012

Omvälvande helg

Nu är helgen snart slut och för vår del har den varit omvälvande.
Trodde inte att jag skulle må så mycket bättre när det bara var några dagar sedan mensen knackade på dörren.
Vi har varit på adoptionsutbildning i gbg fredag, lördag och söndag.
Nu känner vi oss säkrare än någonsin. Adoption ska det bara bli!

Oavsett hur det går med pyret i frysen så kommer vi att adoptera. Frågan är när..

Det var så skönt att träffa andra i samma situation. Andra som kämpar för ett barn.
Alla i gruppen har/hade gjort flera IVF men utan några resultat.
När vi träffades på fredag morgon var det ingen som sa ett knyst utan alla tittade nervöst på varandra. För några timmar sen sa vi "Hej då" och då kändes det som om man hade känt varandra i flera veckor.
21 studietimmar tillsammans, då hinnar man prata, diskutera, promenera, äta lunch och fika ett antal gånger.
Vi har bestämt oss för att följas åt på vår resa. Hur mycket får väl framtiden utvisa.

Jag vet att sorgen kommer att komma i intervaller. I morgon kommer Carlanderska ringa för att fråga om jag är gravid. Jag är beredd och ska försöka vara cool. Vill inte vara ledsen mera...
Det är barnmorskan som ringer och jag ska be henne att säga till en läkare att ringa upp gubben.
Då ska han prata lite om framtiden och vad dem tycker att vi ska göra. Vi kommer väl inte få några direkta svar men kanske lite hintar om att det är dags att  gå vidare eller inte... Vi får se..

torsdag 1 mars 2012

Dags att ställa om

Efter en hemsk gårdag känns det klart bättre idag. Sorgen kommer i vågor men Olle gör allt för att hålla den borta. Det blev flera bra lektioner i skolan, det kunde jag aldrig tro.
Tänk vad mycket man klarar trots allt!

Nu är det dags att ställa om helt för imorgon börjar adoptionskursen. Det är en intensivkurs, hela fredag, lördag och söndag. Det är spännande och samtidigt är jag nervös. Hoppas att jag kan släppa tankarna på den misslyckade IVF:n och framtiden när det gäller det.

Vi har en rackare i frysen och den ska få en chans. Det vi bestämt är att försöka med den så fort som möjligt, innan sommaren. Sen får vi se hur vi gör.. Har tidigare sagt aldrig mer men nu känns tanken att släppa att få ett biologiskt barn jobbigare än att gå igenom en till IVF.

onsdag 29 februari 2012

Ner i avgrunden

Ner i avgrunden, det är nästan så det känns.
Blod på pappret och så är hoppet helt borta.

Det är väl inte meningen att vi ska få något mer biologiskt barn..
Ville ju detta så gärna.

tisdag 28 februari 2012

Ruvardag 8 - Uppgivenhet

I går kväll brast det för mig. Jag grät länge och hade svårt för att somna.
Värken började vid 20 snåret och har hängt i sen dess, var så rädd för att mensen skulle komma precis när det var dags att gå till jobbet men det gjorde den inte.
Den konstanta värken har fortsatt under hela dagen, trots smärtstillande men än så länge ingen mens.
Kan inte min kropp sluta ljuga för mig nu och bara låta den komma som jag vet att den kommer att göra.

Vid halv 10 snåret på morgonen gick jag på toaletten (på jobbet) och tyckte mig se en lite färgad flytning.
Hjärtat gjorde så ont och jag trodde att jag inte skulle fixa att gå ut därifrån. Jag tänkte att jag får stanna här hela dagen. Det gjorde jag såklart inte, eleverna väntade på mig men oj vilken jobbig dag det har varit.
Den enda ljusglimten är det underbara vädret vi har på Orust just nu. Hoppas att det håller i sig.

Nu på kvällen var gubben kvar på jobbet och min syster kom hit. Jag håller på att lära hennes dotter Maja att spela piano. Efter lektionen satt vi och pratade en lång stund. Jag vet att hon läser bloggen och jag vill bara att hon ska veta hur mycket hon betyder för mig. Det är så skönt att bara få prata av sig all frustration man har inom sig. Stunden tillsammans med henne var den bästa på hela dagen. Tack älskade syster för att du finns!

Gubben har kommit hem nu och nattar Olle. Om det finns en Gud så hoppas jag att han hjälper mig att ta mig igenom de kommande dagarna. Hoppet är nästan borta men överlevnadsinstinkten finns kvar!
Heja oss!!

måndag 27 februari 2012

Ruvardag 7 - Nu börjar det att bli jobbigt

Jag hatar det här, just den här perioden innan man vet. Denna plågsamma gnagande känsla man går och bär på hela dagarna. Skräcken för varje toalettbesök, det känns som om det har börjat rinna, nu är det kört...
Molvärken som kommer och går och som sen slutar i mensvärk.

Det kommer inte att gå, varför skulle det. Låter som det alla skriver innan testdag men det känns verkligen så. Det kommer INTE att gå..

Gubben försöker att få mig positiv. Han menar att det är lika bra att försöka vara positiv. Det kommer inte vara mindre jobbigt om det inte går bara för att jag är positiv innan. Tyvärr känns det så. I mitt psyke känns det tryggare att vara pessimistisk och realistisk. Mensen kommer ju snart precis som den gör varje månad..

Vill inte gå igenom det här igen, varför plågar man sig???

Fick brev från Carlanderska idag. Det blev bara en blastocyst till frysen. Bara och bara ska jag egentligen inte skriva. Det är ju egentligen helt fanstastiskt att det blev två. Hade ändå känts skönt med någon mer.

Vill bara somna och vakna på lördag.
Denna vecka blir plågsam och mitt uppe i allt ska vi gå på föräldrautbildning inför adoption.
Vilken soppa!

lördag 25 februari 2012

Ruvardag 5 - Snart är sportlovet slut

Dagen har spenderats hos ett litet födelsedagsbarn som fyllde tre år. Mysigt med kalas!
Efter det blev det en tur till IKEA. Usch jag gillar verkligen inte den affären, på något jäkla vänster börjar jag och gubben alltid tjafsa när vi är där, om småsaker som blir sååå stora... dumt..

Nu närmar sig lovet sitt slut och på måndag är det dags att ta emot barnen på skolan igen.
Det kommer bli en tung vecka och toalettbesöken kommer att vara en plåga som jag inte ser fram emot.

Känner mig pessimistisk igen och tänker mycket på nästa helgs adotionsutbildning. Såklart att det inte kommer att gå, varför skulle vi ha tur. Vi borde tacka och bocka åt att vi fått Olle och gå vidare...eller??

Frågan är nu om man ska vänta ända till lördag innan man testar, borde det inte synas tidigare??
Nästa lördag är det ju 17 dagar sen befruktningen skedde.
Blir svårt att hålla sig..

torsdag 23 februari 2012

Ruvardag 3 - eller är det kanske 2?

Kom precis på att den dagen man sätter tillbaka embryot kanske inte kallas ruvardag men men... så blev det denna gången.
Ruvardag 3 eller 2 spelar väl egentligen ingen roll. Allt blir ju lite omkullkastat när man räknar dagar från en blastocyst som nästan är en vecka gammal redan.

Vi fortsätter att njuta av vårat lov. Började dagen med en underbar ridtur i strålande solsken, efter det var vi hos frisören med Olle. Det var allra första gången han klippte sig och jag glömde spara lite hår...
Efter det bar det in till Stenungsund där vi ordnade pass hos polisen. Olle tyckte att det var väldigt spännande. På påsklovet ska vi nämligen åka till Nice!

Efter att ha haft ett par pianoelever och nattat Olle kan jag nu sjunka tillbaka i min stol och läsa bloggar.

Blev varm i kroppen i morse när jag läste och hörde om vår nya prinsessa. Ska bli kul att se ett bildbevis i morgon!

onsdag 22 februari 2012

Ruvardag 2 - Shopping i gbg

Känns skönt att gårdagen är avklarad så att man kan börja njuta av sitt sportlov.
Idag har jag och min närmsta vän varit i gbg hela dagen. Massa tjejsnack, fika och shopping. Kan inte bli bättre!

Har försökt att inte tänka på så mycket som kanske händer inne i livmodern just nu och det har gått hyfsat bra iaf. Det är idag som blastocysten ska "kläckas" och sedan fästa sig fast i livmoderväggen.
Jag HOPPAS att den har gjort det.
I lördags träffade jag en mamma i min mammagrupp som har ett provrörsbarn sedan två år och nu väntar nästa.
Hon sa att hon kunde känna hur embryot fäste och hur hon sedan var helt säker på att hon var gravid.
Kan det vara så??

Jag har iaf inte känt någonting och gjorde inte det när jag blev gravid med Olle heller.
Så hoppet lever kvar...några dagar till!

Min testdag är lördagen den 3 mars. (Ruvardag 12)
Samma helg ska vi på adoptionsutbildning.
Hur än resultatet blir så blir det en knepig helg.

tisdag 21 februari 2012

Ruvardag 1 - Äntligen en blastocyst!

Just nu känner jag mig så himla lättad. Höll på att gå under av nervositet i morse, det var verkligen världens längsta förmiddag. De kunde ringa när som helst och tiden kröp framåt.

Vi åkte hemifrån vid halv ett och skulle vara där vid två. Mamma passade Olle.
Förra gången ringde dem fem minuter efter att vi hade satt oss i bilen, när vi precis hade åkt på färjan.
Det gjorde dem inte nu och ju längre tiden gick desto mer insåg jag att det kanske fanns någonting som väntade på oss på Carlanderska.

På plats fick vi vänta en stund på läkaren. När hon kom berättade hon att vi skulle få tillbaka en perfekt liten blastocyst och en till fanns redan i frysen. De andra fyra skulle odlas till imorgon och förhoppningsvis skulle någon av dem också kunna frysas. Kändes så overkligt att vi hade lyckats få en blastocyst, det som tidigare verkat som en omöjlighet. Jag sa till läkaren att det kändes som om vi hade nått målet! (även fast vi inte ens är gravida än)

Det var kul att det var den kvinnliga läkaren som vi har haft mest kontakt med under hela processen. Vi hade aldrig träffat henne på operation innan.
Innan de satte in blastocysten fick vi se den på skärmen framför oss. Först såg den ut som en liten prick men ju mer embryologen zoomade desto tydligare blev den.
Den var så himla vacker, det går inte att jämföra med ett tvådagars embryo.
Sen sög embryologen upp den i en pipett och strax efter det fanns den inuti mig.
Vi kunde då se den som ett litet streck på ultraljudsskärmen.

Snälla lilla blastocyst, fastna nu, vi vill så gärna ha dig kvar!!!

måndag 20 februari 2012

Sportlov och väntan

Idag börjar ett efterlängtat sportlov för mig och gubben och Olle.
Dessvärre hinner man ju tänka en del när man är ledig.
Jag har varit och ridit, sovit en stund med Olle och sitter nu och läser bloggar.
Vill att det ska bli tisdag kl 14 och att vi sitter på Carlanderska och VET att det finns en blastocyst.
Kan vi inte bara skjuta fram klockan ett dygn.

Jag har verkligen blivit en pessimist när det gäller allt vi går igenom.
Gubben planerar morgondagen som om vi kommer att åka och jag svarar honom med "OM vi åker.."
Jag kan inte tro på detta fast jag vill så gärna.

Håll alla tummar och tår för det lär vi behöva..

torsdag 16 februari 2012

Äggplock

Är helt slut efter dagens äggplock.
Denna gången gjorde det så himla ont och jag har fortfarande magsmärtor.
Ett tarmveck låg för ena äggstocken så han fick trycka en massor för magen för att kunna se.
Så skönt att det är gjort men jag vill verkligen inte göra det igen.
Efteråt var jag så illamående, inte av morfinet som jag blivit tidigare utan av smärtan.
Det gick över efter en stund och sen kom läkaren och meddelade att det blev:

10 ägg!!!!

Känns skönt att det blev många och det var endast 2 äggblåsor som var tomma.

Nu är det bara en plågsam väntan till tisdag då det förhoppningsvis blir en återinsättning av en blastocyst. Hoppas hoppas!!!

tisdag 14 februari 2012

Sprutdag 10 - Samtal från Carlanderska

För en stund sen ringde Carlanderska (till gubbens telefon som jag bett om) och frågade om vi kunde komma vid kvart i åtta på torsdag istället för halv nio. Då kommer vi in först!
Känns skönt på ett sätt men vi måste åka hemifrån vid sex på morgonen. Tur att mamma sover över så att hon tar Olle på morgonen.

Nu är det alltså dags igen. Ägglossningssprutan tas om en halvtimme.
Magen är svullen, ser gravid ut precis som jag aldrig brukar vara så här dagarna innan.

I morgon är jag mammaledig. Då ska jag och Olle mysa hela dagen!!

Glad alla hjärtans dag!
Puuuussss!

måndag 13 februari 2012

Sprutdag 9 - Ultraljud idag

I eftermiddags var jag på Carlanderska och gjorde ultraljud. Kände mig så tom på väg dit, precis som om jag inte har några förväntningar men det har jag ju...
Fick vänta en stund på min tur och sen var det dags att hoppa upp i stolen. 16 äggblåsor blev resultatet.
Hon (läkaren) sa att allt så jättefint ut precis som förra gången och gången dessförinnan.

Efteråt pratade vi en lite stund men jag hade inte så många frågor som vanligt. Hon märkte nog på mig att jag var låg. Hon sa att nu är det tredje gången gillt och så höll hon i sina tummar. Finns ju inte så mycket mer hon kan göra heller, det är bara att hoppas på att de hittar guldägget denna gång.

Det enda jag egentligen frågade om var det här med långtidsodling, blastocyster.
Om det inte blir så många många embryon så brukar de sätta tillbaka ett embryo redan efter 2 dagar men jag sa att jag inte ville det. Första IVF:n på Carlanderska blev det just så. De stoppade in ett 2 dagars och odlade sen vidare de andra. Den gången blev det faktiskt en blastocyst men den var inte tillräckligt bra för att frysa och då fanns det ju redan ett embryo i mig. Den gick till papperskorgen....

Kändes riktigt surt för just den kanske hade blivit något, vet vet? En blastocyst brukar betyda 50 % chans till en graviditet.

Hon lovade mig då att odla vidare alla oavsett hur få/många det blir. Känns skönt!

På torsdag är det dags. Då blir det att ljuga för både förskola och jobb så man inte förlorar alldeles för mycket pengar. Är så trött på att ljuga men vill inte berätta..

Jag ber, låt det fungera denna gång så jag slipper ifrån den här skiten......

onsdag 8 februari 2012

Sprutdag 4 - Då var vi igång igen med IVF nr. 4

Då var vi igång igen!


Känns än så länge helt okej i kroppen. Har aldrig känt mig så tom inför ett IVF. Det finns inga förväntningar från min sida bara ett svagt hopp om att det kanske finns någon högre makt som kan hjälpa till.
Varför skulle det gå denna gång? Efter 20 finfina ägg och perfekta spermier har det inte blivit en endaste blastocyst. Vi får väl se vad det blir denna gång..


Jag är helt inne på adoption nu, sitter och tittar på massa klipp på Youtube när nyblivna föräldrar träffar sina barn för första gången. Helt underbart ljuvligt! Jag blir så rörd varje gång.


Nu har vi stått i adoptionskö på BFA (Barnen framför allt) i en månad.
Den 2-4 mars ska vi gå föräldrautbildning på Folkuniversitetet i Göteborg.
Så vi är igång på riktigt nu!
Känns så skönt att ha något annat att fokusera på!


Har börjat läsa en hel del adoptionsbloggar, man är aldrig ensam på nätet. Det finns alltid någon som går igenom samma sak som en själv.


Det är underbart att vara föräldraledig en dag i veckan. Olle sover nu och jag dricker kvarglömd glögg och kinderchoklad. Mums! 


Livet är faktiskt ganska göt som det är nu!!! Frågan är varför man alltid vill ha mer???


tisdag 17 januari 2012

Arbetslust

Har verkligen ingen arbetslust just nu, inte gubben heller.
Antagligen har vi väl för mycket i huvudet för vi älskar våra arbeten.

Både jag och gubben är lärare för mindre barn. De är helt underbara men ibland sååå krävande. Jag är helt slut när jag kommer hem.
Denna terminen har jag börjat sakta ner tempot lite på fritiden.

Jag har slutat i den kör som jag var med i. Har istället börjat sjunga med några gamla körkompisar i göteborg och vi träffas en gång i månaden.

Dessutom har jag bestämt mig för att sälja min häst. Jag tycker mycket om henne men känner att jag inte riktigt mäktar med det. Jag har skuldkänslor för att jag rider henne för lite och det känns inte så kul att åka dit. Efter ridturen känns det skönt, jag behöver vara på hästryggen. Det får bara inte kännas som ett tvång och det gör det nu.

Hela IVF-resan och den kanske blivande adoptionen är inte gratis precis så nu är det spara som gäller.

I vår ska Olle få så mycket av min lediga tid som möjligt. Jag ska njuta av att få vara med honom och se honom växa, inte stressa iväg till körrep och hästar.

Tänkt mitt lilla mirakel, för det är han verkligen. Jag älskar honom så.

I söndags firade jag och gubben 1-åriga bröllopsdag! Kan inte fatta att det var ett år sedan. Bildbeviset krånglade. Får komma senare.

Kram!

fredag 13 januari 2012

Adoptionsprocessen påbörjad

Nu har jag och gubben tagit ett stort steg på en väldigt lång resa.
Vi har blivit medlemmar i en adoptionsbyrå (heter det så?) och från och med måndag då pengarna kommer in på deras konto så står vi i adoptionskö.

Vi har även pratat med kommunen och dem är redo att starta en utredning så fort som vi genomgått en föräldrautbildning. De kurser som Folkuniversitet hade i jan-feb var fulla men vi hoppas på flera kursstarter längre fram i vår.

Jag börjar psykiskt ändå att göra mig redo för IVF nr 4. Självklart hoppas jag på ett biologiskt barn men någonstans inom mig börjar känslan att det spelar ingen roll infinna sig. Jag hoppas att den känslan kan växa så att jag inte blir alltför ledsen och besviken om det inte blir någon mer graviditet.

Jag hoppas i så fall kunna släppa IVF-djungeln bakom mig och gå vidare.
Vår barnlängtan är så stark och egentligen har adoptionstanken funnits hos oss ända sen vi träffades.

Vägen mot vårt andra mirakel är påbörjad!