29+6 Liten mage?!?

Har precis kommit hem från körrep med den nya kören.
Skönt att ha något att se fram emot under dagen då jag mest legat i sängen.
Alla gratulerade, de flesta hade ju inte sett att jag var gravid innan terminen slutade.

Alla och jag menar alla tyckte att jag var så liten. Efter att typ 5 stycken blivit chockade över att det inte var så långt kvar när jag hade så liten mage så började jag själv säga "ja jag är ju ganska liten" för att slippa höra dem säga det.
Är jag verkligen så himla liten?
Jag tycker iaf att jag har en mage och det tumlar runt massor därinne och enligt barnmorskan följer jag kurvan perfekt.
Ja ja, det är inget att bry sig om. Ganska skönt egentligen att inte vara så stor så man slipper massa besvär och biverkningar pga det.

29+3 Besök på MVC igår

Det gick bra hos barnmorskan igår.
Jag har faktiskt gått upp 6 kg nu (har själv tyckt att jag gå upp så himla lite) och barnmorskan sa att det var bra och att hon trodde att jag skulle bli en 10-kilare.
Magen har också växt sen sist, nu var den 28 centimeter och jag följer kurvan.
Hjärtat slog i 140. Det minskar för varje gång men även det var helt normalt!

Jag pustade ut och sa att det var skönt att allt verkade så bra och då sa hon att allt negativt inte kan drabba mig. Tur är väl det tänkte jag, någon rättvisa får det väl vara.

Min deppighet har lagt sig lite nu. Jag var faktiskt i Gbg igår och träffade några kompisar, gubben var chaufför. Det var så skönt att sitta och prata och bara umgås. Härligt!!
Idag har jag faktistkt börjat titta så smått på bebiskläder. Har inte velat köpa något innan men nu börjar jag tänka att det kanske är dags.

Min jakt har börjat på Tradera men det finns verkligen hur MYCKET som helst. Man blir ju helt snurrig...vad ska man köpa egentligen....vad behöver man....som ni ser har jag en del att tänka på, vilket är bra så att tiden går....hehe

Nu ska jag och gubben se på film, Australia. Hoppas att den är bra!

29+0 Magbilder

Vecka 30

Skönt med en ny vecka men just nu är jag halvdeppig och inte särsilt positiv och glad. Orolig för de närmsta dagarna och veckorna. Har svårt för att slappna av, ingen lust att göra någon stillasittande sak. Jag säger bara BLÄÄÄ idag. Hoppas vara mer positiv imorgon...

Tack för alla inlägg, det värmer att få er omtanke!

28+6 Tur nr 3 till sjukhuset

Så idag var det dags igen. Duschade imorse och ut kommer en "klump" stor som en enkrona.
Snabbade mig ut ur duschen, torkade lite till. Det kom brunt på pappret men inget färskt blod.
Jag ringde förlossningen och de ville att jag skulle komma upp.
Gubben kom hem från jobbet och en timme senare var vi på NÄL.

Hjärljuden såg fina ut, de låg mellan 145-150.
En läkare kom in för att prata med oss. Det var samma som vi träffade första gången vi var där. Hon ställde lite frågor om hur det var med mig och hur mycket jag hade vilat. Hon sa att i fortsättningen måste jag vila mer än jag har gjort fram till nu. Jag ska tänka det som om jag vore inlagd. Det innebär ungefär att jag kan ligga i sängen, eller sitta upp och på sin höjd vattna blommorna (läkarens uttryck).

På det vaginala ultraljudet låg huvudet neråt precis som förra gången. Moderkakan ligger precis vid öppningen men inte över "utgången". Hon sa att det finns fortfarande stora möjligheter att jag ska kunna föda vaginalt men i nuläget skulle det bara gå med kejsarsnitt.
Läkaren sa att eftersom blödningen avstannat får jag åka hem men att jag måste vara beredd på att om det blir fler inläggningar kan jag bli inlagd. Jag får ångest när jag tänker på det, sjukhuset ger mig kalla kårar på något vis. Jag vet inte riktigt varför.

Vi kommer inte behöva åka dit imorgon för vår tid på specialistmödravården utan ska tillbaka den 11 oktober för en ny koll. Då kommer de ta ställning till om det blir kejsarsnitt eller vaginal förlossning. Jag får inte arbeta och är sjukskriven fram till nästa besök.

Just nu känner jag mig lugn men även deprimerad. Det är så himla tråkigt allting. Varför kan inget gå iaf lite lätt för oss? Det känns som om vi går i uppförsbacke hela tiden.
För några dagar sedan betalade jag in pengar till Magplasket (vattengympa för höggravida) och det får jag ju såklart inte vara med på. Det var verkligen något jag hade sett fram emot. Nu vet jag inte ens om det går att få pengarna tillbaka.

Men jag måste försöka rycka upp mig. Jag är gravid, Hicken mår bra och det är trots allt inte så lång tid kvar. Varje dag är en dag närmare till att jag, gubben och Hicken blir en familj på riktigt!

28+4 Bloggtorka

Har haft lite bloggtorka de senaste dagarna, vet inte riktigt varför men men....
Nu är jag på G igen.
Allt knallar och går och idag är det bara 80 dagar kvar till beräknad födsel.
Inte så himla långt egentligen, tänk att snart få titulera sig mamma, det ska bli underbart!!!

På tisdag ska vi till Näl på nytt ultraljud. Jag börjar bli riktigt spänd inför detta.
Det är även då jag får veta om jag kommer att jobba något innan förlossning. Min sjukskrivning gäller till och med tisdag.
På ett sätt vill jag jobba för det känns som om dagarna skulle gå fortare då. Känner mig ibland väldigt uttråkad när man är själv hemma. Samtidigt är jag lite orolig för heltidsarbete och allt vad det innebär. Vi får väl se hur det blir!

28+0 Magbilder

Vecka 29

Alltid lika härligt med en ny vecka!!

Jag har haft en skön dag i solen. Har mest legat på altanen och njutit. Det gäller att passa på.

Hicken tumlar runt som en galning och ibland är det så att man nästa kan känna en liten fot eller hand eller vad det nu är på magen

Har inte känt av någon foglossning eller halsbränna idag. Skönt!

Nu ska jag sätta mig i soffan med gubben en stund, innan han går och lägger sig.

27+5 Forfarande förvirrad

Denna dag har mest gått åt till att fundera över barnvagn.
Tack för alla inlägg åter igen!!!
Jag börjar närma mig ett beslut men jag är inte riktigt säker ännu.
Det ska bli så skönt när den väl är beställd så jag kan släppa tankarna på detta.
Det finns ju så mycket annat att fundera över!!

Har känt av vad jag tror är foglossning igår och idag. Det drar vid den högra ljumsken och upp på sidan av magen. Den enda gång jag inte känner av det är när jag ligger still och detta har jag gjort mycket.
Åkte en sväng till Mysla i förmiddags bara för att mysa och borsta henne lite. På vägen dit i bilen var det smärtsamt varje gång jag skulle använda kopplingen. Aj aj aj....
Hoppas att det känns bättre imorgon!

27+4 Barnvagn

Trots den jobbiga gårdagen åkte jag och och gubben till gbg idag för att bestämma oss för barnvagn. Tror ni att vi beställde någon.....inte...
Det är så himla svårt, värre djungel får man leta mellan.

Det står mellan två stycken och jag kan verkligen inte bestämma mig.

Urban Jungle

Maxi Cosi Mura

Vi gillar just dessa två för att det är svängbara framhjul och att de är luftfyllda vilket underlättar promenader på landet!

De stora skillnaderna mellan dessa som gör att det är svårt att bestämma sig är följande. Urban Jungle väger ungefär 6 kilo mindre än Maxi Cosin vilket troligtvis gör den lättare att köra i uppförbackar och lättare att packa in i bilen (men det tyckte inte gubben var avgörande, båda var smidiga i bilen enligt honom). När man körde dem i affären kändes det såklart en skillnad i lätthet men båda var lättmanövrerade. Men 6 kilo låter ändå väldigt mycket..

Den andra skillnaden är att i Maxi Cosin kan man vända sittdelen både mot sig och från sig. Jag kan alltså ha barnet vänd emot mig. Jag har funderat mycket på hur viktigt det är att kunna göra detta men det är inte så lätt att veta utan erfarenhet. Min kompis som har en Urban djungle tycker inte att det spelar någon roll medan min systrar tycker att det är jätteviktgt för kontakten med barnet.

Det väger verkligen jämt mellan dessa vagnar och jag vill gärna ha råd.

Varför kan det inte finnas en vändbar vagn som inte väger så mycket och som har luftdäck så att det fungerar bra att köra på grus (som vi har massor av där vi bor?)

HJÄLP!!

27+3 Ny tur till sjukhuset

I morse var det dags igen. Klockan var runt halv tio och gubben hade åkt till jobbet ett par timmar senare. Blod i toaletten och blod på pappret - jag trodde inte att det var sant..
Kändes mig trots allt lite lugnare än förra gången då blödningen inte var så stor.
Jag ringde gubben och förlossningen och vi fick en tid ett par timmar senare.

De tog en ctg-kurva och allt såg bra ut. Hicken gillade det inte alls och sparkade som en galning hela tiden.
Efter det fick vi träffa en läkare som både gjorde UL, VUL och vanlig undersökning.
Det visade sig återigen att blödningen kom från moderkakan men vad hon kunde se så verkade det som om den hade flyttat sig uppåt. På vissa sekvenser på skärmen tyckte hon att den låg för ungefär en centimeter men senare så det ut som om den nästan inte låg för alls.
Hon var i alla fall säker på att det inte var så mycket som två centimeter som det var förra gången. Det var skönt för oss att höra!

Vi blev hemskickade igen, jag ska fortsätta vila och komma tillbaka om en och en halv vecka, då vi har fått tid på specialistmödravården.

Jag känner mig faktiskt lugn, det var inte som förra gången då jag typ trodde att allt var kört.
Nu är vi ju i vecka 28 och det gör det hela lite säkrare även om jag absolut inte vill ha ut Hicken nu.
På ett sätt har vi ändå haft väldig tur. Tänk om detta hade hänt på Gotland. Det hade varit riktigt jobbigt. Nu var vi hemma och kunde åka till vårt vanliga sjukhus.
Man får försöka vara positiv även om det är svårt...

27+2 Tack för tipsen!

Tack för alla tips mot halsbränna.
Jag ska testa dem alla!!

Idag har varit en otroligt lugn dag. Jag har mest suttit framför datorn och Tv:n, även om det finns andra lugna aktiviteter att göra så har jag inte haft så mycket motivation.
Min nyinsatta vikarie ringde från skolan och ville veta lite om klassen och få lite tips.
Kändes skönt att kunna hjälpa till. Sen är det ju skönt att ha lite koll på vad som händer om jag ska börja jobba om en och en halv vecka.

Just idag känner jag att jag vill jobba. Tiden går långsamt här hemma. Tanken på att behöva vila i 12 veckor till känns konstigt nog jobbigt. Hur det än blir så är det viktigaste att Hicken mår bra.
H*n är värd allt!!!

Skrev i ett tidigare inlägg om mitt järnvärde. Trots att det ligger lågt så känner jag inte av det så mycket. Visst är jag trött men det har jag varit hela graviditeten så det tänker jag inte på så mycket. Det är skönt att kunna sova länge på morgonen nu när man är hemma men ska jag jobba snart kanske det kommer att kännas mer..

27+1 Syskonbarn och halsbränna

Har haft 2 av mina syskonbarn på besök under dagen. Himla mysigt att ha sällskap.
Vi bakade kaka och gjorde mat tillsammans och sen såg vi "En shopoholics bekännelser" eller vad den nu heter. Den var helt okej, en måbrafilm!!

Hicken är mycket aktiv och det känns som om h*n aldrig är still men det gör mig ingenting alls.
Halsbränna och sura uppstötningar kommer och går. Igår kväll testade jag medicin som jag fått av min syster men jag tyckte inte att det hjälpte så mycket.

Någon om har några tips på vad man kan göra för att minska besvären??

27+0 Magbild och besök på MVC

Vecka 28

Nu har jag kommit hem efter en underbar vecka på Gotland. Vi har haft kanonväder varje dag med temperaturer runt 25 grader. Det bästa med att komma hem igen var att få sova i sin egen säng. Jag och gubben är inte vana vid en 120-säng.
Vi tog det ganska lugnt på Gotland och jag försökte att inte vara alltför aktiv.
Jag märker att jag blir trött fort när jag går och att jag får on i överkanten av magen, mittemellan brösten när jag sitter med dålig hållning. Nu gäller det att vara rak i ryggen!
Det har varit skönt med svankstöd i bilen. Kostar inte många kronor på Biltema!

I dag har jag gått in i vecka 28, det känns så himla härligt. I dag började gubben jobba medan jag är hemma och är sjukskriven. Om två veckor är det dags för ultraljud igen och då vet jag om jag kommer att få jobba något mer innan förlossningen.

I eftermiddags var jag och gubben på besök på MVC.
Min barnmorska visste inget om vad som hade hänt (det trodde jag faktiskt att hon skulle veta) men hon gick in och läste på journalen. Hon trodde att eftersom jag inte har haft några fler blödningar så är sannolikheten stor att moderkakan har växt med livmodern högre upp.
Hon sa att de flesta som har sin kvar lågt får fler blödningar. Jag hoppas att det stämmer!

Mitt järnvärde låg fortfarande kvar på 109. Ingen skillnad sen förra besöket. Hon sa ändå att det är okej eftersom jag hade så lågt från början. Det viktiga nu är att det inte sjunker.

Hickens hjärta slog mellan 138-142. Det är alltid lika härligt att höra det där ljudet!

Vi pratade lite RHD-negativ (mitt blod) och hon sa att på det pappret med blodgrupp som hon skickade till mig för några veckor sedan kan man även läsa att det inte fanns några antikroppar mot Hicken. Synd att jag inte förstått detta tidigare, då hade jag sluppit den oron.

Just nu känns allt väldigt bra!!!
Oddsen för att Hicken ska klara ett liv utanför magen är höga men det kommer att kännas ännu bättre för varje vecka som går. Heja Hicken!!!