Nu har jag klarat ännu en arbetsdag. Så skönt som det är att komma hem nu har det nog aldrig varit. Det känns som om så fort jag går i genom dörren kan jag slappna av. Detta är min oas eller vad man nu säger..
Stickandet i magen kommer och går men smärtan känns faktiskt inte så obehaglig. På något sjukt sätt kanske man håller på att vänja sig. Det känns fortfarande som om mensen ska komma vilken sekund som helst.
Idag ska gubben köpa graviditetstest på vägen hem. Händer det inget inatt kommer vi nog att testa till morgon. Vi har hela tiden sagt att vi ska vänta tills dag 18 för att få leva på hoppet så länge som möjligt. Skit samma i det där hoppet, blir det inget kan jag väl lika gärna få veta det nu, så att jag kan börja förbereda mig på en ny behandling.
Gubben sa först att tänk om det blir negativt och ingen mens kommer, tänk vad orolig du kommer att bli då.
Då svarade jag att hur orolig är jag inte nu, jag är ju för sjutton ett nervvrak som bara vill titta på Desperate Housewifes och sova.
Då svarade han inte.
Så vi får väl se hur vi gör! Han kommer nog låta mig bestämma och jag tror just i stunden nu att det blir ett test.
Jag försöker se det där plusset framför mig men tyvärr tänker jag bara minus..
Hoppas jag har fel..
2 kommentarer:
Åååhh vad jag hoppas att du får ett plus! Du är så värd det, men time will tell! Håller tummarna som brukligt.
Kram Sara
Önskar er all lycka till om ni testar imorgon! Det kommer säkert att gå bra!
Det är tufft just nu, men snart vet vi. Snart blir det bättre, lugnare, oavsett hur det går. Vilket är en klen men dock en liten tröst.
Men jag hoppas så på att ni får plus på stickan!
Och tack för all peppning i min blogg, den är guld värd!
Skicka en kommentar