4+3 Miraklet kommer närmare

Igår kväll somnade jag gott vid 22-snåret. Vaknade vid halv 3 och var väldigt toanödig.
Jag hade läst på clearbluemanualen att man inte skulle ha kissat på 5 timmar.
Låg snällt kvar i sängen till klockan var strax före 3, då det inte gick längre.
Kallsvettig och skitnervös kissade jag i ett plastglas.
Väckte gubben som vi hade bestämt.
Tillsammans räknade vi till 5 sekunder när jag doppade stickan, den blev rosa, sedan satte jag på plastskyddet och gick till sängen.
Gubben skulle kolla testet och meddela mig resultatet efter 2 minuter.

Jag låg i sängen och försökte andas lugnt, det var olidligt, pirrigt, plågsamt och spännande på en gång. Efter en minut kommer gubben in i sovrummet och säger.
"Vad jag kan se är det ett kryss i alla fall".

Han gick fram till mig och jag tittade. Det var verkligen ett kryss. Det vågräta strecket (som hade betytt negativt om inte det otroligt starka lodrätta strecket hade funnits där) var lite svagare än det lodrätta.

Tittade på manualen och jämförde med exemplen. Det exemplet som vi liknade betydde att mensen antagligen redan varit sen i några dagar och att hcg-nivån var hög.

Underbart, härligt och en sån lättnad som inföll sig över oss.
Nu har vi faktiskt en chans att få en bebis år 2009.
Jag vet såklart att risken att få ännu ett missfall finns där men jag tänker vara glad och njuta, så länge jag kan.
Kommer sorgen på besök hos oss igen får jag tackla den då.

Tack för alla inlägg!! Det är så skönt att ni finns!!