måndag 20 juli 2009

23+6 Varför?

Varför?

Denna fråga kan man ställa till sig själv och andra många gånger men man kan aldrig få ett svar.
Jag är självklart överlycklig och tacksam över att ha blivit gravid med hjälp av provrörsbefruktning vid första försöket. Vet ju att så många får försöka så länge för att få lyckas eller inte.
Ändå vill jag bara skrika: VARFÖR VI?
Kan det inte bara räcka nu? Kan vi inte bara få vara gravida och lyckliga och njuta för en gång skull?
Det sägs att den tiden i graviditeten där jag befinner mig just nu ska vara den bästa. Oron för missfall och dylikt minskar och man är fortfarande inte så stor så man kan göra det mesta man vill.
Nu bara jag längtar att blir stor, tung och otymplig för då vet jag att Hicken växer och har större chans att överleva om h*n tvingas förlösas för tidigt. Vill bara att dagarna ska gå så fort som möjligt och att hösten ska komma!

Tror inte att Hicken känner av min oro i alla fall, h*n lever i alla fall loppan där inne. H*n sparkar och kör runt in i magen mest hela tiden. Härligt!!!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Kan bara stämma in i ditt varför? Det är allt grymt och orättvist att ni har drabbats och jag känner med er. Men du har ett starkt psyke och ni kommer att fixa detta tillsammans och Hicken kommer att växa och må bra där inne. Jag förstår att det känns hopplöst just nu och jag hoppas att du finner lite tröst i att Hicken lever loppan och har det bra.

KRAMAR

Jessica sa...

Om 113 dagar är det dags, då kommer h*n frisk som en nötkärna... I know it! Men jag förstår att ni är oroliga.

IVF Karusell sa...

Ja, man tycker att det kan räcka med att ha gått igenom IVF, som är jobbigt nog...det kanske är så att de starka får bära bördorna för att underlätta för de svaga på något vis. Men detta kommer gå bra tjejen, hicken växer fort nu och ska bara växa till sig. 15 veckor kvar till beräknat!