23+5 Detta har hänt del 2

När jag låg på sjukhuset kollade de hjärtljuden på Hicken flera gånger.
På kvällen sparkade han så mycket så att barnmorskan efter 15-20 min sa att vi får nog testa om en stund när h*n lugnat ner sig lite.
En timme senare gick det mycket lättare och hjärtljuden hördes med en gång.

Dagen efter kom gubben upp till sjukhuset vid 9-snåret.
Vid 11 var det dags för rond och vi fick träffa en överläkare igen.
Hon förklarade hela situationen för mig, väldigt pedagogisk och lätt att förstå.

Som det är nu ligger moderkakan delvis över "utgången". Som det ser ut nu är alltså en vanlig förlossning omöjlig. Eftersom livmodern just nu (i vecka 24) är strax övanför magen och har en bra bit kvar att växa finns det möjlighet att moderkakan växer uppåt med livmodern och då flyttas från öppningen. Så länge som moderkakan ligger där den ligger finns en ökad risk för blödningar när man får förvärkar. Då trycker de rakt på moderkakan istället för på bebisen.

För att undvika sammandragningar/förvärkar så måste jag vila och endast gå korta promenader men läkaren sa samtidigt att jag inte är tjättrad vid sängen.
Ju mer fysisk aktivitet desto större risk för sammandragningar.
Jag kommer att vara sjukskriven fram till 25 augusti.

Då ska jag till specialistmödravården för ett ultraljud. De kommer då att titta på om moderkakan har förflyttats sig något. Är det så att den har börjat flytta på sig finns det möjlighet för mig att föda på vanligt sätt. Ligger moderkakan kvar eller har lagt sig mer över öppningen kommer vi att få planera för ett snitt istället.

Läkaren sa att det kan bli några blödningar under följande veckor men det behöver ändå inte vara farligt för mig eller Hicken. Då ska jag åka till sjukhuset och få vård. De kan till och med ge medicin för att stoppa blödningar.

Det värsta som kan hända är att jag får jättekraftiga blödningar som gör att de blir tvungna att ta ut Hicken. Läkaren sa att det har hänt henne en gång på 20 år att hon har fått förlösa ett barn på grund av sådana blödningar.
Detta gör att mina oro mildras något, sådan otur ska vi bara inte ha!

______________________________________________________

Idag har mammsen varit på besök. Vi har såklart pratat mycket barn men hon har även fått mig att tänka på annat!
Jag har tagit det väldigt lugnt och bara varit ute en liten sväng i trädgården.

För några dagar sedan skrev jag i ett inlägg att jag slutat tänka på graviditeten i etapper.
Detta tar jag tillbaka nu. Det känns lite som att vara tillbaka i vecka 8 när oron var som störst för blödning och missfall. Nu kollar jag trosorna varje toalettbesök, detta är otroligt psykiskt påfrestande men har jag klarat det en gång så ska jag väl klara det igen.

Nu kommer jag att räkna ner till den 25 augusti!!!
37 dagar kvar!