Nu är det bara att ta sina progestronvagitator 3 gånger om dagen och hoppas på det bästa.
Vi kan inte påverka utgången, vi kan bara hoppas och försöka tro på att detta ska fungera.
Bara det blir ett embryo är jag nöjd för då får i alla fall min kropp en chans att klara detta.
Vet inte hur jag kommer att reagera om det inte blir några embryon alls, den tanken känns riktigt skrämmande.
Den där kvarten imorgon mellan 11.30 och 11.45 kommer vara olidlig.
Jag sa till dem på sjukhuset att de skulle ringa gubbens mobil om det var något.
Tänk alla gånger jag har fått berätta för gubben att graviditetstest varit negativa och att mensen har kommit.
Denna gång får han ta det och han tycker faktiskt att det är helt ok!
Själv tänker jag gå ut på en promenad och komma hem vid 12 snåret.
Har de inte ringt måste vi åka 12.30 färjan för att komma till SU i tid.
Nu gäller det!
1 kommentar:
Ja, nu är det nervöst för oss båda.
På IVF-kliniken i Gbg där vi går gör de ofta 5-dagarsodlingar om man får mer än 5 befruktade ägg. Det innebär att embryot hinner bli en blastocyst. Ett lättare urval, men färre som klarar sig och oftast färre till frysen. Enormt nervöst alltså, särskilt med tanke på att vi gjorde 2-dagarsodling förra gången.
Skicka en kommentar